Ellen Fries kämpade för utbildning

Ellen Fries var en stark pionjär som levde under andra hälften av 1800-talet. Med kraft och tålamod ägnade hon sitt liv åt att utmana den tidens syn på kvinnans roll i samhället.

Hon växte upp i Stockholm och var en av de första kvinnorna som tog studentexamen. Några år senare kom hon till Uppsala och studerade historia, nordiska språk och statskunskap på universitetet. 1883 var Ellen Fries den första kvinnan som disputerade i Sverige, och till och med i Norden, när hon blev doktor i historia vid Uppsala universitet.

På Ellen Fries tid var det inte tillåtet för kvinnor att jobba på universitet så hon flyttade tillbaka till Stockholm och arbetade som lärarinna och studierektor. Vid sidan av jobbet forskade hon inom kulturhistoria. Hon byggde också nätverk tillsammans med andra kvinnor och grundade Svenska kvinnors nationalförbund. Hon var även en av stiftarna till Fredrika Bremerförbundet och till Nya Idun.

Ellen Fries kämpade mot den tidens starka fördomar mot kvinnas rättigheter och akademiska yrkesarbete. Hon mötte motstånd och fick arbeta hårt för mycket som vi ser som självklart i dag. Som ogift kvinna var hon juridiskt myndig och kunde därför i högre grad utöva ett yrke. Hon kunde inte som sina manliga studiekamrater arbeta på universitetet vilket var vanligt efter man hade disputerat.

Källor:
Ellen Fries, www.skbl.se/sv/artikel/EllenFries, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ann-Sofie Ohlander), hämtad 2019-08-20.

Svenskt biografiskt lexikon, https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14483

Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Ellen_Fries